HÅLLBARHET

En samordning mellan föreningar och organisationer verksamma i Landskrona


Kontakt:

info@helaideella.se

010-45 91 744


Vad är hållbarhet?



2015 var ett år med två avgörande globala beslut.


I september 2015 beslutade världens länder om 17 globala mål för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling och att verka för att de uppnås till 2030. I december samma år slöts ett nytt globalt klimatavtal i Paris.


"Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna", sa FN:s tidigare generalsekreterare Ban Ki-moon om de globala målen för hållbar utveckling från FN när de antogs av världens länder 2015. Målen syftar ytterst i att få slut på extrem fattigdom, att bekämpa ojämställdhet och orättvisa, främja fred och rättvisa samt att åtgärda klimatförändringen. De problem världen ser hänger nära samman och en omställning till ett mer hållbart samhälle kräver insatser på många områden.


Ekologisk hållbarhet


Ekologisk hållbarhet innefattar allt som har med jordens ekosystem att göra. Detta innefattar bland annat klimatsystemens stabilitet, luft-, land- och vattenkvalitet, landanvändning och jorderosion, biodiversitet (mångfald av både arter och habitat), och ekosystemtjänster (t.ex. pollinering och fotosyntes). För de ekologiska systemen går det många gånger att definiera hållbarhet ganska väl.

Produktion av varor och tjänster får inte kompromissa med ekosystemens bärförmåga, dvs. naturen måste hinna återskapa uttagna resurser.

Ekologisk hållbarhet rör bland annat funktionsdugligheten hos jordens bio-geo-kemiska system där detta ingår:

  • Vatten (föroreningar, grundvattennivåer, salinitet, temperatur, främmande arter)
  • Luft (föroreningar, partiklar, ozonlagret, klimatsystem, buller)
  • Land (föroreningar, erosion, landanvändning, främmande arter)
  • Biodiversitet (arter och habitat (livsmiljöer), GMO)
  • Ekosystemtjänster (t. ex. pollinering, fotosyntes, vattenrening, klimatreglering)

I ekologisk hållbarhet inkluderas ibland även människors hälsa, i den mån den påverkas av den yttre miljön i form av föroreningar, buller etc.


Historia


Begreppet hållbar utveckling syftar till goda sociala livsbetingelser utan att människans existens och förverkligande i samhället utarmar ekosystemens funktioner. I slutet av 80-talet kom FN-rapporten ”Vår gemensamma framtid” (även kallad Brundtlandrapporten) som befäste att hållbar utveckling är ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Det har blivit en överordnad princip för FN:s arbete och ett övergripande mål för svensk politik. Begreppet brukar definieras utifrån de tre komponenterna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet som, då de samspelar och stödjer varandra, förväntas leda till hållbar utveckling.

I Sveriges strategi för att leva upp till de tre hållbarhetskomponenterna finns definierade indikatorer som delas in i sex större områden: hälsa, hållbar konsumtion och produktion, ekonomisk utveckling, social sammanhållning, miljö och klimat samt global utveckling.


Social hållbarhet


Den sociala hållbarhetsdimensionen handlar till stor del om välbefinnande, rättvisa, makt, rättigheter och individens behov. Vissa av dessa kan kvantifieras och andra är mer kvalitativa. Båda delar samspelar för att tillsammans spänna över den sociala dimensionen av hållbarhet. Vad det innebär i praktiken varierar dock beroende på vilken kontext man befinner sig i. Två exempel på välanvända och konkreta förslag på vad social hållbarhet innebär är de kategorier som ingår i FN:s Milleniemål eller Human Development Index.


Individen i fokus

En individ har behov, fysiska som psykologiska, och egna mål/drömmar. Att tillgodose planetens och alla människors möjlighet till att uppfylla dessa på en global nivå är vad social hållbarhet handlar om. I den processen blir begrepp som rättvisa, makt, rättigheter och tillit centrala för att visa vägen till mänskliga konstellationer som möjliggör att vi kan uppnå vår fulla potential.



Olika försök har gjorts att definiera och kvantifiera social hållbarhet. Indikatorsystem har utvecklats för att mäta bland annat välstånd och utveckling, som kan approximera social hållbarhet. En nackdel med att använda mål och indikatorer för att definiera hållbarhet är dock att de endast berättar om de aspekter som inkluderats och som kan kvantifieras. Vad som exkluderats nämns sällan och blir därmed osynliggjort. Här nedan presenteras ett urval av indikatorsystem.


Ekonomisk hållbarhet


Den kanske största skillnaden i uttolkning av vad en enskild hållbarhetsdimension innebär står att finna i ekonomisk hållbarhet där det finns två fundamentalt olika definitioner.

Ekonomi som begrepp kan härledas från grekiskans "läran om hushållning av knappa resurser". Ur ett hållbarhetsperspektiv kan vi nu se att definitionen på ekonomi kan vidgas och ses ur olika perspektiv och definitioner. 

En viktig skillnad mellan ekonomisk hållbarhet och ekologisk resp. social hållbarhet är att de ekonomiska strukturerna är skapade av människan. Därmed har vi också möjlighet att se de ur olika perspektiv och också påverka de för att stödja en hållbar utveckling. 

Olika definitioner



Övrigt

Den 18 februari 2019 startade HELA ideella sin verksamhet i Landskrona. Vill du veta mer? Klicka här

Vill din organisation bli medlem i HELA ideella och få löpande information om vad som händer i staden?

Klicka här och gå längst ner på sidan!

Som medlem i HELA ideella får du inbjudan till medlemsutbildningar och möten. Missa inte din chans att påverka besluten som tas i Landskrona stad!

Vill du också bli medlem och få nyhetsbrev?

Klicka här och gå längst ner på sidan!

Vad vore HELA ideella utan sina medlemsföreningar? Klicka här för att se vilka föreningar som redan är medlemmar! När man samverkar kommer man längre! 

Denna hemsida använder cookies. Klicka på acceptera för att gå vidare.

Acceptera